30 oktober
Ännu ett månadsskifte närmar sig, oktober blir november. De sista löven klamrar sig envist fast vid sina fästen. På morgnarna ligger frosten som ett tunnt täcke över marken och den första snön har redan fallit. Ändå har både vädret och mitt humör varit bättre den senaste tiden, solen har trängt igenom den grå himlamassan lite oftare och jag är gladare. Jag har börjat promenera igen och så skriver jag allt oftare och vaknar utan ångest på morgnarna. Trots att kvällarna blivit mörkare och dagarna kyligare tänkte jag försöka undvika att fastna i vinterångest och förtvivlan. Snart väntar Stockholmsbesök och Markus Krunegård-konsert och i december reser vi tillbaka till Barcelona. Det kan nog bli bra det här.
Torsdagsfunderingar
Idag sitter jag i köket och skriver, närmare bestämt en romaninledning utan subjekt till en uppgift i kreativt skrivande. När jag inte skriver tittar jag förstrött på människor som knatar förbi utanför fönstret, läser tidningen och upprörs av samhällets omänsklighet, dricker kaffe, vattnar blommorna, diskar undan disken, gör yoga, lyssnar på dov bakgrundsmusik och funderar. Tänker på alla mina högskolepoäng som bara ligger och skräpar utan nytta, tänker på utbildningar och vad jag vill bli. Tänker på hur man ska få tid till skrivandet och hur mycket tid som krävs om jag skulle satsa på riktigt.
Jag skriver, funderar och mår bra idag.
Vi gick för långt
Vi går baklängessteg
och
jag har hittat dina skamfläckar
under sängen
och
i nytvättade strumpor.
Vi går framlängessteg
och
jag hittar dina leverfläckar
under klädesplaggen
och
i närheten.
Vi gick för långt
och
jag hittar inte några leenden
i dina skrattrynkor
och
jag frågar dig när du slutade le.
Vi gick isär då.
Fint
I slutet av september fick vi finbesök från Barcelona, nämligen av vår fantastiska vän Cornelia. Vi gjorde det bästa av helgens timmar trots att vädret visade sig från sin sämsta sida. Vi strosade runt i ett regnigt och grått Västerås, åkte till Anundshög, tittade på fornlämningar och fikade, åkte på loppis, gick en tur i kyrkbacken, fikade inne i stan, åt god mat, drack vin, träffade Sandra och Jesper, gick på Kulturnatten och såg eldshowen, tog en tur till Björnön och såg en skymt av solnedgången, låg vakna länge och tittade på Beck, bakade äppelpaj av plockade äpplen och pratade och pratade och pratade tills rösten blev hes av all engelska. Vi hade en fantastisk helg och jag längtar redan tills vi ses igen.
Sista solen rinner av
Första september
Luften är i förändring. Himlen är blå som en sommardag. En sista sommardag som sedan regnade bort. Vinden har förändrats, naturen skiftar i färg. Hösten kom och himlen är inte längre lika blå som en sommardag.
Nionde oktober
Grått och tyst. Kyliga höstvindar sliter tag i trädkronorna, prassel. Jag skriver dikt, dricker kaffe, lyssnar på Markus Krunegård och önskar att jag hade lite fler saker att längta till uppskrivna i almanackan.
Hösthaiku
Citronte värmer
iskalla kroppsdelar som
väntar ett höstregn
*
Vinterkylan sår
frostblommor i rabatten
tidigt en morgon
Den växande molnigheten
Jag vet ingenting längre.
Ena dagen vill jag förändra världen. Sluta handla nyproducerade kläder, bara köpa ekologiskt, sluta åka bil, ge pengar till alla organisationer som finns och som gör någonting bra, engagera mig politiskt, skriva, förändra. Den andra orkar jag knappt gå upp ur sängen. Då vill jag sluta skriva eftersom det ändå inte leder någonvart, då känner jag mig värdelös som inte gör någonting riktigt som passar in i normen, jobbasovadö. Andra dagar önskar jag bara att jag kunde vara glad för det jag har. För det jag har är värt att dö för. Allt det fina som så ofta försvinner in i dimman.
Den sjätte oktober, igår, var en av de finaste dagarna på länge. Jag och Jonathan promenerade flera timmar i skogen och andades frisk höstluft. Jag tog några bilder, för första gången på evigheter. På kvällen träffade jag Sandra, vi drack rödvin och pratade om allt det där svåra och allt det där fantastiska. Jag är så glad att jag har henne.
Ännu en höst
Ikväll dricker jag jasminte och försöker stänga av känslokaoset.
Inom oss, runtom oss
vi sönderföll
och regnet upphörde aldrig att falla
inom oss
runtom oss
när mina simtag tar mig längre ifrån
sliter oss i isär
svälj luften
andas in vatten
svälj mig
hel
eller det lilla som finns kvar av mig
efteråt