Kära oktober.

Jag trodde att vi hade nåt särskilt,

men jag känner mig sviken.

Du är ogästvänlig, blöt och mörk

Tränger allt djupare in i märgen

kyler ner

under lager-på-lager.

Jag håller mig inne,

vill inte konfrontera dig

under stormiga kvällar.

Vi har ändå ingenting mer att säga till varandra.

Du är ombytlig, opålitlig,

byter utseende

från glödande färgstark till sementgrå dassig jävla dimma

på bara några timmar.

Jag kan inte lita på dig längre.

Oktober, jag vill göra slut.