Hexameter, vinyler och kärleksmums
I dag har jag tragglat med daktyler och trokéer i ett försök att skriva hexameter. Och jag som helt och hållet saknar taktkänsla avskyr att räkna stavelser och bygga meningar på det sättet. Jag gillar inte att vara begränsad, då sinar skrivlusten totalt.
Resten av dagens timmar har jag varit förkyld, lyssnat på Fist Aid Kit på vinyl som kom med posten i dag, ätit nybakta kärleksmums, kokat soppa och skrivit på mitt eget. Samtidigt som jag har varit rätt nedstämd. Ja, vad mer kan man begära av en grå måndag som denna? Innan vi gick upp i morse hittade du Karlavagnen intill mitt knä, vilket gjorde mig lite glad i alla fall. Jag har alltid velat att mina födelsemärken ska kunna forma stjärnkonstellationer.
Vackert, mycket vackert. Oavsett vad din uppgift i skolan är skall du tro på dig själv och veta med dig att du kan skriva. Våga ta dig an utmaningen - det mesta blir vad man gör det till.
Svar: Tack fina du för kommentaren. Ja, att jag äntligen har fått ett jobb betyder mycket. Det betyder först och främst att jag och R kan flytta ihop och slippa distansen, samtidigt som jag går vidare i mitt liv, tar mig an nya marker och växer som människa. Det skall bli roligt! :)
Ta vara på dig.
Kram