Jag läser Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist. Jag dricker rooiboste, med vaniljdoft. Jag saknar någon att småprata med. Skype räcker inte nu. Jag saknar någon som lyssnar på mina hårda slag mot tangenterna. Jag saknar att pussa på dig, sådär spontant. Jag lyssnade på Kent tidigare. Det var längesen. Som om de tillhör en annan tid. Isola.

Det regnar. Hösten traskar. Fäller gula löv från träden. Jag har det ganska mysigt ändå. Jag har nålat upp lite fotografier på anslagstavlan. Små minnen. Och en bild på dig. Mitt rum är lagom stort för mig, mina tankar, tomheten och saknaden. Skulle det vara större skulle det bli jobbigare. På nattduksbordet står min nya vän. Den andas klorofyll och är vacker. I höst ska jag samla kastanjer i jackfickan och fika varje fredag.



"Äntligen har jag hittat orden och jag hittar dina händer under bordet. Vi hinner bli nåt stort än, växa några meter, innan sommaren blir oktober."