Vi tog en kvällspromenad. Vandrade längs välkända gator där varje kullersten är bekant under fotsulan. Vi pratade om livet. Om årstidsskiftningar och hur mycket vi har förändrats sedan första gången vi vandrade här tillsammans. Hela världen har förändrats i mina ögon. Jag har blivit mer jag. Jag försökte se någonting vackert i dunklet, i staden, bland nedsläckta hus och tomma gator. Det är svårt att se det vackra i det välbekanta, i det vardagliga. Men det finns där och jag önskar att jag kunde ta vara på det. Använda det. Jag ska bli bättre på att ta vara på det som finns här och nu. Jag ska bli bättre på att vara jag.