Välkommen hem

I

Vi landar med snön

tung snö, blöt snö i nacken.

Ett följsamt led mot terminalen

där väskor fyllda till brädden med liv

snurrar runt, runt, runt.

 

Välkommen hem.

 

Ett leende från välkända läppar,

en kram att besvara.

Du är glad, jag känner dig.

Samma gamla syster

bara ny bil.

 

Åker med dig hem.

Du frågar, jag svarar

ljuger, allt är bra.

Du har ögonen på vägen,

jag har mina på de snötäckta träden.

 

 

 

 

II

Strålkastarna släcks,

på garageuppfarten.

I fönstret mot gården står adventsljusstaken.

Mammas gamla

hon är inte död, hon har bara köpt en ny.

 

Lätta steg förbi tystlåtna rum

huset sover, mannen och barnen.

Dörren till gästrummet gläntar,

sängen är bäddad, väggarna kalla.

Precis som snön.

Det är så de vill att vi ska ha det nu,

ett mittuppslag ur Sköna Hem.

 

Persiennränder mot ljusblå lånelakan

väcks av solstrålar i ansiktet

åttiofyra timmar innan julafton.

 

 

 

 

III

Stiger av bussen intill Gallerian,

gömmer mig i halsduken.

Jag kom inte hem

för att bli uttittad av bekanta gator.

Era belåtna ansikten.

 

Kylan tränger inpå huden

när de betonggrå fasaderna omsluter mig.

De skyddar oss från varandra

jag har aldrig förstått vad de är rädda för,

ändå är jag rädd.

För något.

 

 

 

 

IV

Jag hamnar mitt i julruschen,

folkmassor som trängs runt

sistaminutenklappar.

 

Skyltfönstren skriker:

KONSUMERA MERA.

Jag stoppar fingrarna i öronen,

 

går hem utan.

 

 

 

November 2011


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback